Simkunnighet låter som ett enkelt ord, men i Sverige är det faktiskt en definierad nivå som simförbund, skolor och badhus utgår från när de pratar om barns vattensäkerhet. Att förstå vad definitionen betyder, och hur simmärkessystemet är uppbyggt för att leda dit, gör det lättare för föräldrar att veta var deras barn befinner sig och vad nästa steg är.
Vad betyder simkunnighet egentligen
Den nordiska simkunnighetsdefinitionen, som är gemensam för de nordiska länderna, är konkret. Simkunnig är den som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att ha kommit upp simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter i ryggläge, i en följd.
Varje del av definitionen har ett syfte. Fallet och huvudet under ytan finns med därför att en olycka sällan börjar med ett kontrollerat hopp från kanten, den börjar med att någon ramlar i och blir desorienterad. Att sträckan simmas på djupt vatten betyder att barnet inte kan bottna och vila. Ryggläget finns med eftersom det är den position där man kan andas fritt och återhämta sig, vilket är det som gör att en simmare orkar hela vägen in till land.
Det viktiga för en förälder att ta med sig är att simkunnighet är en självständig förmåga att ta sig ur en nödsituation, inte att kunna simma några meter i en lugn bassäng med en vuxen bredvid.
Så är simmärkessystemet uppbyggt
Svenska Simförbundets simmärkessystem fungerar som en trappa av delmål, där varje märke bekräftar en ny färdighet innan barnet går vidare till nästa nivå. Systemet börjar långt innan simkunnighet är aktuellt, med märken som bygger grundläggande vattenvana.
De tidiga vattenvane-märkena
Den första fasen handlar inte om att simma alls, utan om att bli trygg i och under ytan.
Sjöhästen är till för de yngsta, ungefär 4 till 8 år, och bygger helt på lek och deltagande utan prestationskrav. Baddaren kommer sedan i tre steg. Grön handlar om att doppa hakan och ena örat och blåsa bubblor vid ytan. Blå flyttar momenten under ytan, med hela huvudet under och en glidning på fem sekunder. Gul upprepar samma saker på djupt vatten, inklusive hopp i.
Sköldpaddan kräver att barnet flyter fem sekunder på rygg och sedan vänder till mage utan att bottna. Bläckfisken är den första riktiga simsträckan, fem meter i valfritt simsätt.
Simmärkena mot simkunnighet
Här börjar distanserna byggas på, och skillnaden mellan grunt och djupt vatten blir avgörande.
| Märke | Krav |
|---|---|
| Pingvinen silver | 10 m valfritt simsätt, flyta 10 sekunder, hoppa i, hämta föremål. Grunt vatten |
| Pingvinen guld | 10 m på mage och 10 m på rygg, flyta 10 sekunder, hoppa i. Djupt vatten |
| Silverfisken | 25 m valfritt simsätt på grunt vatten |
| Guldfisken | 25 m valfritt simsätt på djupt vatten, huvudhopp från kanten |
| Järnmärket | 50 m på mage och 25 m på rygg, djupt vatten, flyta 1 minut |
| Hajen brons | 100 m valfritt simsätt på djupt vatten |
| Hajen silver | 100 m varav 25 m ryggsim, plus vändning mage till rygg |
| Hajen guld | 200 m varav 50 m ryggsim, hopp från 1 meter, livräddningsmoment |
Hajen guld är märket som motsvarar simkunnighetsdefinitionen. Det är där de 200 meterna med 50 meter ryggsim dyker upp som ett faktiskt krav. Samma sträcka prövas också i Vattenprovet och ligger bakom det klassiska Simborgarmärket, som är 200 meter på djupt vatten.
Märkena efter simkunnighet
Trappan slutar inte vid simkunnighet. Bronsmärket lägger till 100 meter på mage, 50 meter på rygg, djupdykning och livräddningskunskap. Silvermärket går upp till 300 meter på mage och 150 meter på rygg, och Kandidaten kräver 600 meter plus livboj och räddningsmoment på tid. Där börjar systemet gå över i ren livräddning snarare än simkunnighet.
Förbundet uppdaterar kraven med jämna mellanrum, så kontrollera aktuell märkesaffisch hos Svensk Simidrott om ett enskilt moment avgör något viktigt.
Simundervisning i skolan
Simning är en del av ämnet idrott och hälsa i den svenska grundskolan, och skolan har ett uppdrag att ge eleverna undervisning som bidrar till simkunnighet under de tidiga skolåren. Exakt hur kunskapskraven är formulerade, och vilken distans eller vilket moment som prövas i respektive årskurs, regleras av Skolverkets styrdokument, och den som vill ha den exakta och aktuella lydelsen bör läsa den direkt hos Skolverket snarare än en sammanfattning.
Det som är värt att känna till som förälder är att skolans undervisningstid i vatten oftast är begränsad, kanske ett antal pass per läsår, vilket sällan räcker för ett barn som är osäkert i vatten från början. Skolan är en viktig pusselbit, men den ersätter sällan behovet av regelbunden badvana utanför skoltid.
Så kan föräldrar stötta barnet
Det mest effektiva en förälder kan göra är att se till att barnet får möjlighet att vara i vatten ofta, i en trygg och lugn miljö, långt innan simskolan börjar räkna märken. Regelbundna badbesök där barnet får leka, doppa sig och vänja sig vid att ha vatten över ansiktet bygger den grundtrygghet som all senare teknik vilar på.
När barnet väl är i simskola eller föreningsträning är det värt att fråga instruktören var barnet befinner sig i märkestrappan och vad nästa steg innebär, snarare än att bara utgå från ålder. Barn utvecklas olika snabbt i vatten, och press att hoppa över steg brukar sällan löna sig.
Utrustning som sitter bra spelar också roll för hur tryggt ett barn känner sig. Simglasögon som inte läcker och en badmössa som sitter kvar gör det lättare för barnet att fokusera på tekniken istället för att störas av vattnet i ögonen.
Snabba tips
- Prioritera regelbunden badvana från tidig ålder, den bygger grunden som all simteknik vilar på.
- Fråga simskolan eller badhuset vilket märke barnet arbetar mot just nu, inte bara vilken ålder barnet har.
- Se skolans simundervisning som ett komplement, inte den enda källan till simkunnighet.
- Låt barnet gå igenom vattenvane-momenten i lugn takt innan simteknik introduceras på allvar.
- Sikta på Hajen guld som det konkreta målet, det är märket som motsvarar simkunnighetsdefinitionen.
- Se till att simglasögon och badmössa sitter tätt, det minskar distraktion och ökar tryggheten i vattnet.