Sportlabbet

Långfärdsskridskor för nybörjare, från plogad bana till sjöis

Den första säsongen på långfärdsskridskor handlar mindre om att köpa rätt och mer om att börja på rätt ställe. Här är vägen från plogad bana till ledd tur på sjöis, med teknik, utrustning och säkerhet steg för steg.

Av Sportlabbets redaktion

Faktagranskad av redaktionen · Uppdaterad 24 september 2026

Grupp långfärdsåkare ute på en snötäckt sjöis

Långfärdsskridskor är en av de mest tillgängliga vinteraktiviteterna i Sverige, men steget från ishallen till en blank sjö är större än många tror. Skenan är längre, hälen sitter ofta fri och isen är ett naturmaterial som förändras från dag till dag. Den som tar första säsongen i rätt ordning, från kontrollerad bana till ledd tur, lär sig snabbare och åker säkrare.

Hur ser en bra första säsong ut?

Tänk på säsongen som en trappa. Varje steg ger dig något som nästa steg bygger på, och du behöver inte köpa allt på en gång.

Steg Var Vad du tränar
1 Konstfrusen bana eller plogad bana på sjö Grundposition, balans, frånskjut, bromsa och falla
2 Nybörjarkurs hos en friluftsförening eller klubb Teknik, utrustning, iskunskap och säkerhet
3 Längre plogade slingor Uthållighet, åka i grupp, sprickor och ojämn is
4 Ledd tur på naturis Läsa isen med ledare, använda ispik, hålla avstånd
5 Egna turer i sällskap Planera rutt, följa israpporter, bära full säkerhetsutrustning
10 cm kärnis, lägsta istjocklek för en person enligt Livräddningssällskapet
10 m avstånd till åkaren framför på naturis
35 till 45 liter vanlig volym på en skridskoryggsäck

Närbild på långfärdsskridskor på blank sjöis

Var kan man åka långfärdsskridskor som nybörjare?

Börja där isen redan är kontrollerad. En konstfrusen bana ger en jämn yta och gott om tid att öva, och många kommuner och föreningar plogar dessutom banor på sjöis när isen blivit tjock nog. En nyplogad bana har fått bära plogmaskinerna, vilket gör den till ett tryggt första steg ut på naturis.

Kända exempel är sjöarna Runn och Ösjön mellan Falun och Borlänge, där flera banor plogas när isen tillåter, och Sigtunafjärden, där kommunen plogar en slinga från strandpromenaden. Vilka slingor som finns och hur långa de blir avgörs helt av is och väder, så kontrollera alltid den aktuella israpporten innan du åker dit.

Friluftsorganisationerna rekommenderar isdubbar och hjälm även på plogade banor. En plogad bana är bevakad, men isen utanför plogkanten är det inte.

Hur kommer man med på en ledd tur?

Det bästa sättet att ta steget ut på naturis är att gå en kurs eller åka med en förening. Friluftsfrämjandets lokalavdelningar ordnar grundkurser i långfärdsskridsko med teori om kunskap, utrustning och säkerhet, följt av övningar på is. Därefter kan du åka med på ledarledda turer, där erfarna ledare bestämmer vart turen går utifrån is och väder, och där alla åker i grupp.

Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, är den största föreningen i landet för långfärdsskridsko och har en prova på-verksamhet för nybörjare med teknikhjälp och lån av skridskor. Många klubbar över hela landet, både SSSK och flera av Friluftsfrämjandets avdelningar, publicerar sina turer och israpporter via Skridskonätet, så där hittar du ofta en klubb nära dig. Många klubbar anger nivå eller tempo för sina turer, så välj den lugnaste första gången.

Vilken teknik behöver du som nybörjare?

Grundposition

Stå med böjda knän och lätt krummad rygg. Det kan se ut som dålig hållning, men det sänker tyngdpunkten och håller bålen stabil. Friluftsfrämjandet beskriver det som att knäna ska vara så böjda att du inte ser dina egna tår.

Tyngdöverföring och frånskjut

Skäret börjar under kroppen. Skjut ifrån rakt ut åt sidan med trycket mitt under foten, flytta över vikten helt till glidskridskan och våga stå kvar på den en stund. Ju mer du böjer knäna, desto längre och kraftigare blir frånskjutet. Kroppen pendlar i sidled, inte upp och ner.

Bromsa

Öva att stanna innan du försöker åka fort. De långa skenorna gör tvära stopp svårare än på hockeyskridskor, så räkna med längre bromssträckor. Plogbroms i låg fart, med tåspetsarna vinklade inåt och skenorna pressade utåt, är ofta enklast att lära sig. Ett annat sätt är att svänga av i en båge och låta farten glida ut. Träna båda på plogad bana tills de sitter.

Falla säkert

Du kommer att ramla, det hör till första säsongen. Försök att böja knäna och sjunka ihop åt sidan i stället för att slå bakåt. Det är just fallen som gör att hjälm och knäskydd rekommenderas, eftersom huvudet är utsatt vid fall bakåt och knäskålen vid fall framåt.

Sprickor och ojämn is

Sprickor är vanliga på naturis. Precis före passagen flyttar du tyngdpunkten en aning bakåt och rullar över med mjukt knä.

Öva stoppet först Ett säkert stopp är viktigare än fart. Kan du bromsa kontrollerat och resa dig efter ett fall på plogad bana är du redo för en ledd tur, inte tidigare.

När lägger sig isen och när är den säker?

Enligt SMHI fryser små och grunda sjöar först och stora, djupa sjöar sist, och isen bildas ofta under en klar och kall natt, först i lugna vikar och längs stränderna. Därför är det ofta mindre sjöar som ger säsongens första åkning.

Svenska Livräddningssällskapet anger minst tio centimeter kärnis för att en person ska gå ut på isen, och ungefär dubbla tjockleken för snöis eller våris. Det är en minimigräns, inte en garanti. Hur du läser isen, prövar den med ispik och vad du gör om du går igenom finns i guiden om issäkerhet.

Vilken utrustning behöver en nybörjare?

Utrustning Plogad bana Ledd tur på naturis Kommentar
Långfärdsskridskor Ja Ja Hyr gärna första säsongen
Hjälm Rekommenderas Rekommenderas Skyddar vid fall bakåt
Isdubbar Ja Ja Runt halsen, högt under hakan
Knä- och armbågsskydd Rekommenderas Rekommenderas Skyddar vid fall framåt
Ispik eller dubbelpik Bra att ha Ja Prövar isen och ger balans
Räddningslina Ja Kastas till den som gått igenom
Ryggsäck med ombyte i vattentät påse Ja Ger flytkraft och torra kläder
Visselpipa Bra att ha Ja Sitter ofta på isdubbarna

Skridskor och bindning

Långfärdsskridskor har en lång skena, ofta mellan 40 och 48 centimeter, och de flesta har fri häl som ger ett långt glidsteg. Det viktigaste valet är bindningssystemet, eftersom det bestämmer vilka pjäxor eller kängor du kan använda. Skillnaden mellan NIS, Prolink och BC och vilka paket som passar nybörjare jämförs i testet av långfärdsskridskor.

Isdubbar, hjälm och skydd

Isdubbar ska sitta runt halsen, högt under hakan och utanpå alla kläder, aldrig i ryggsäcken. Skridskoförbundet rekommenderar dessutom att de har en visselpipa. Modeller och bärsystem jämförs i testet av isdubbar. Hjälm har blivit allt vanligare på långfärdsisen, och knäskydd skyddar knäskålen och håller dessutom värmen när du sätter på dig skridskorna.

Ispik och stavar

En ispik har två uppgifter: att känna på isen framför dig och att ge balans och fart i motvind. Friluftsfrämjandet rekommenderar dubbelpikar, ett par stavar med spetsar, eftersom de ger bra balansstöd, till exempel när du ska ta dig över en spricka.

Ska du hyra eller köpa långfärdsskridskor?

Hyr första säsongen om du kan. Uthyrning finns ofta vid platser med plogade banor, och en del klubbar lånar ut skridskor på prova på-tillfällen. Ett par hyrda skridskor som passar foten och är slipade ger en betydligt bättre start än gamla skridskor från förrådet.

Efter några turer vet du om du vill åka med vanliga vinterkängor eller skidpjäxor och hur lång skena som känns bekväm. Då blir köpet enklare. Egna skridskor behöver också skötas: långfärdsskenor är planslipade och brynas hemma, och de får aldrig lämnas till en vanlig hockeyslipning. Så går det till beskrivs i guiden om skridskoslipning.

Varför ska man aldrig åka ensam på naturis?

Även med isdubbar kan det vara svårt att ta sig upp ur en vak på egen hand, och ensam finns ingen som kan larma. Därför är regeln att aldrig åka ensam på naturis lika grundläggande hos skridskoförbundet som hos friluftsföreningarna. I sällskap kan någon kasta räddningslinan och larma, och på osäker is håller ni minst tio meters avstånd så att inte flera går igenom samtidigt.

Tre är bättre än två Många erfarna åkare föredrar att vara minst tre i sällskapet, så att en kan hjälpa den som gått igenom medan en annan larmar.

Snabba tips

  • Börja på en konstfrusen eller plogad bana och öva stopp och fall innan du åker långt.
  • Gå en nybörjarkurs och åk med på en ledd tur innan du planerar egna turer på naturis.
  • Hyr skridskor första säsongen och välj bindningssystem när du vet vad du vill ha.
  • Bär isdubbar och hjälm även på plogade banor.
  • Stå med böjda knän, skjut ifrån rakt åt sidan och våga glida kvar på en skridsko.
  • Rulla över sprickor med mjukt knä och vikten en aning bakåt.
  • Åk aldrig ensam på naturis och håll avstånd till åkaren framför.
  • Kontrollera israpporten för banan eller sjön samma dag som du åker.

Vanliga frågor

Var ska man åka långfärdsskridskor första gången?

Första gången på långfärdsskridskor passar en plogad och övervakad bana på en sjö eller en konstfrusen bana bäst, eftersom isen där redan är kontrollerad och du kan lägga all energi på balans och teknik. Nästa steg är en ledd tur med en friluftsförening, där erfarna ledare väljer is och rutt.

Behöver man hjälm när man åker långfärdsskridskor?

En hjälm på långfärdsskridskor rekommenderas av skridskoförbundet, särskilt för nybörjare, och flera friluftsorganisationer rekommenderar den även på plogade banor, eftersom ett fall på hård is lätt ger skador på huvudet. Hjälmen är inte alltid ett krav på klubbturer, men den har blivit allt vanligare på långfärdsisen.

Kan man hyra långfärdsskridskor?

Långfärdsskridskor går att hyra på många platser med plogade banor, hos uthyrare vid populära skridskosjöar och ibland genom lokala skridskoklubbar som lånar ut skridskor på prova på-tillfällen. Att hyra den första säsongen gör det lättare att förstå vilket bindningssystem och vilken skenlängd som passar innan du köper egna.

Hur tjock ska isen vara för att åka långfärdsskridskor?

Svenska Livräddningssällskapet anger minst tio centimeter kärnis som gräns för att en person ska gå ut på isen, och snöis eller våris behöver ungefär dubbla tjockleken. Tjockleken är en minimigräns och inget löfte om att isen bär överallt, så isen ska alltid kontrolleras med ispik under turen.

Varför ska man inte åka långfärdsskridskor ensam?

Att aldrig åka långfärdsskridskor ensam på naturis är en grundregel hos både skridskoförbundet och friluftsföreningarna, eftersom den som går igenom isen ofta behöver hjälp av någon annan för att komma upp. I en grupp kan de andra kasta en räddningslina och larma, och sällskapet bör hålla minst tio meters avstånd mellan åkarna.

Hur bromsar man på långfärdsskridskor?

Nybörjare på långfärdsskridskor bromsar enklast med plogbroms i låg fart, där tåspetsarna vinklas inåt och skenorna pressas ut mot sidorna, eller genom att svänga av och låta farten glida ut. De långa skenorna gör tvära stopp svårare än på hockeyskridskor, så bromsningen bör tränas på en plogad bana innan du ger dig ut på längre turer.